Sockstickningen fortsatte även in i november och december tillsammans med ett par vantar och en mössa.
Jag hittade tidigare ett helt annorlunda mönster på sockor, så kallad karuellsocka som jag tror är från finland, som jag länge tänkt prova. Nu blev det av!
Mönstret börjar i hälen och så stickar man runt runt samtidigt som man ökar. Sist stickas tå och skaft. Mycket märkligt
Första försöket blev med ett gammalt restgarn, ett raggsocksgarn av någon sort, som passade bra att prova med.
De blev lite grå och tråkiga, karusellmönstret blir inte så tydlig och efter en stunds användning blev de för stora för mig och gled bara av. Kanske var det inget bra mönster?
Men maken la snabbt beslag på dem, på honom passade de perfekt och hans fötter blev nöjda. Till nästa försök ska jag sticka dem lite fastare och trängre. Hälen är ju inte lika tydlig som på vanliga sockor, kanske bidrog det till passformen?
Nästa par ut blev ett par sockor till grannen Linnea. Hennes mamma önskade henne ett par regnbågssockor i julklapp efter att ha sett de jag tidigare stickat till barnbarnen. Hälen är färstärkt med lyfta maskor, i övrigt ett traditionellt sockmönster. Det är ytterst sällan jag stickar till andra än familjen, men Linnea var definitivt värd ett par sockor.
Det blev regnbågsfärgat garn över och jag bestämde mig för att göra ett nytt försök på karkusellsockan.
Jag stickade dem fastare och trängre och provade mig fram successivt. Jag fick göra om avmaskningen för tårna för att få till det som jag ville. Mönstret jag hittat och utgår från är inte så exakt utan mest en överblick av de olika momenten och om du har tjockt, mellan eller tunt garn. Men skam den som ger sig. Jag blev nöjd, behåller dem för mig själv eftersom de är sköna när golven är kalla.
Att ha en sockstickning på gång passar bra när jag tittar på tv. Långa släta partier eller resår ska stickas. Lite tråkig stickning men bra att ha när man hellre tittar på tv än på stickningen men fingrarna vill sticka.
Ett par långa strumpor till mig i tunt svart garn blev det denna gång. Det syns kanske inte så bra på bilden, det är svårt att fotografera svart. Men sköna är de och tunna nog för att passa i vanliga skor.
Juletid betyder roliga aktiviteter på nätet.
Först ut är Julvanten från Järbo. Mellan Lucia och jul stickas tumvantar. En vecka innan allt startar får man information om garn och stickor. Sedan från man en liten bit mönster i taget. Man stickar på utan att veta riktigt vad det ska bli avseende på mönster och modell. En kul idé som jag gjort även tidigare år. I år stickades vantarna till barnbarnet Harry som behövde ett par, och självklart i hans favoritfärger.
Nästa roliga projekt var en mössa på samma tema, denna gång från Nördic knitting. Med start på julaftons kväll får man en liten bit mönster i taget fram till nyår. Mönstret är ett Fair Islands mönster där man hela tiden stickar med två färger men mellan varje eller vartannat varv så byter man färg. Det blir en förfärlig massa trådar att fästa men att se färgerna skifta och glida in i varandra ger underbara effekter. Det är det som är så typiskt med Fair Islands mönster.
Jag använda restgarner jag hade hemma i lämplig grovlek. Färgerna blev hyfsat bra, men inte så perfekt tonade som jag hade önskat. Framöver ska jag vara noggrann med färgvalen och inte bara leta hemma i lådorna
Regnbågssockorna har jag stickat i Mellanraggi på stickor nr 3
Svarta långstrumpor har jag stickat i Admiral på stickor 2,5
Julvanten har jag stickar i Järbo ull 3 trådar på stickor nr 4
Mössan är stickad i Rauma finull på stickor 2 och 2,5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar